Ni som följer mig på sociala meder har nog inte undgått att jag i år retat mig en del på vissa händelser inom svensk tennis. I somras var det tennisratingen som var ett stort ämne till frustration. Med de extremt långa beslutsvägarna inom svensk tennis så är den fortfarande, så vitt jag vet, exakt lika dålig som den varit hela året. Efter det har jag luftat mina tankar kring att det är tre dagars huvudturnering i Vintertourerna i höst (vilket är värdelöst för elitspelarna som tappar träningsdagar och förlorar pengar då det innebär fler hotellnätter). Försvararna säger att de seedade spelarna ändå bara har två speldagar då de står över första omgången, men det argumentet faller i och med att dem seedar efter svenska tennisratingen, och den är som bekant ett rent lotteri baserat på mer eller mindre enbart senaste resultatet.

 

Och ni som följt mina händelser på Instagram sista dygnet har sett att jag varit försiktigt negativ till Fair Plays agerande i samband med deras Vintertour. Jag ska här förklara varför ur min synvinkel.

Fair Play ska alltså arrangera årets sista Vintertour, eftersom Lerum sedan tidigare valt att ställa in sin och föredömligt i god tid mailat ut till alla anmälda spelare och meddelat detta. Synd, men stor eloge till deras framförhållning och sätt att kommunicera på.

 

Sign in till Fair Play var i söndags. Jag går in på morgonen och läser deras fact sheet för att se så inga ändringar är gjorda. I och med att de under tidigare tourtävlingar haft regler om antal medföljande personer till spelarna så vill jag inte att detta ska ske igen. Jag har tidigt valt att maila deras tävlingsledare och frågat om just detta, han svarade då tidigt i höstas om detta och svarade något i stil med, jag parafraserar, ”i nuläget får personer följa med men det kan ändras”. I söndags före sign in hade ingenting ändrats. Sign in avslutas, lottning sker, spelstart på onsdag för min spelare.

Igår tisdag bilar vi ner till Malmö. Under vår bilresa sms:ar min spelare med en annan spelare som då säger att hennes syrra blivit nekad i dörren till Fair Play för INGA medföljande personer får följa med in. Vi går in på fact sheet och ser att den nu uppdaterats med en kort notis om att enbart spelare får vistas i hallen. Jag blir givetvis otroligt lack. Först och främst för att vi inte signat om vi vetat om detta, näst för att noll kommunikation skett och sist för att det är otroligt att dem ämnar genomföra en elittävling utan att spelarna får ha med sig sällskap.

 

Noll kommunikation: med detta tänker jag att en uppdaterad notis på tournament software efter sign är lika med noll kommunikation i mina ögon. Lerum mailade ut info om sin tävling, ITF/IPIN skickar alltid notiser om ändringar sker och större ändringar mailas ut till spelarna. Att inte meddela en sådan här ändring av förutsättningarna är rent ut sagt elakt. Jag personligen hade inte behövt åka ner till Malmö, jag kanske har lagt pengar på hotell och jag förlorar arbetsinkomst från mitt dagliga jobb på hemmaplan. En ganska stor summa pengar allt som allt, som jag nu fått lägga för att i princip sitta på parkeringen i bilen och vänta på att matcherna pågår inne i Fair Plays plåtbyggnad.

 

En elittävling utan medföljande sällskap: känns som det bara är i Sverige det här kan ske och tyckas vara normalt. Vad är elit? Svenska Tennisförbundet genomförde årets Elitserie och Vintertour då spelarna ansågs vara något i stil med ”yrkesarbetare”. Well…hur många som är yrkesarbetare eller vad det var för ord som användes, i lottningen till Fair Plays Vintertour går att räkna på något enstaka finger. Men om vi nu ska utgå från att det är en elittävling, då får man också arrangera den som sådan. Hur tror ni spelarna skulle reagera om Australian Open på plats nekar spelarna att ta med sig +1 person in på anläggningen? Inte så bra tror jag… På ITF-tourens lägsta nivå, 15000 dollars-tävlingarna, får alla spelarna ha med sig en person i sällskap. Rimligt, då mer eller mindre alla satsande spelare reser med en person i sällskap. Tränare, om man investerar pengarna smart, eller föräldrar om man väljer ett annat spår. Alla tävlingar har det så. När vi varit i Serbien eller Frankrike får alltid +1 person medfölja. Det är standard och jag har aldrig varit med om mindre. Men, i spontantennisens förlovade land Sverige, där spelarna ska kunna klara sig själva, ses det som fullt normalt att elitsatsande spelare ska köra tävlingar själva. Må vara att Fair Play kanske inte värderar tävlingsbevakning superhögt på sin agenda, men inte ska man utgå från att alla resonerar likadant och tänka att det inte ens behöver informeras om detta.

 

Jag är så trött på den här okunskapen kring hur elittennis faktiskt fungerar. Man kan tycka jag är extrem i mitt sätt att följa spelaren jag coacha. att bevaka 75 % av tävlingarna som spelas, vara med på 95% av alla träningar, men låt mig lite ödmjukt informera att det är extremt onormalt internationellt att inte göra det. Det är helt okej att inte få se matcherna i en svensk Vintertour, det gör mig absolut ingenting, men det är skandal att det sköts på ett sånt här sätt från arrangörer och att man inte förstår mer vad elittennis faktiskt innebär. Hade startfältet varit fullt av yrkesarbetande spelare, som det kanske egentligen är tänkt att vara eftersom man körde vidare med den här touren nu i höst, så hade samtliga stått där med +1 och varit vansinniga vid utebliven entré. Vill man arrangera en lattjo-lajban tävling är det helt okej, men utge det då inte för att vara något annat, det blir bara fel för alla.

 

Kan förklaringen vara att det kom nya restriktioner samma dag som sign in och lottning var eller dagen efter? Möjligt det var så. Jag personligen tror inte det är så farligt att två närmast sörjande står och ser på en tennismatch med 20 meters avstånd till varandra, när man låter padelbanor fyllas med spelare några väggar bort, men jag respekterar att man tycker olika där. Men då är det ännu större anledning att kommunicera detta på bästa möjliga sätt till samtliga spelare så snabbt det bara går. Helst ett samtal eller sms eller i andra hand mail.

 

Jag personligen börjar bli riktigt trött på hur oprofessionellt saker sköts, allt för ofta. Och alltid finns det förklaringar. Ratingen? ”Ja men det är bara att kvala in.” Tre dagar för att spela en vintertour? ”Ja men det är väl jättebra träning med match en extra dag!” +0 i medföljande sällskap till en elittävling? ”Ja men det finns stream”. Tror ni Djokovic coach hade nöjt sig med att sitta och se en stream från hans matcher i en ATP?!

”Men herregud Linus, det är inte Grand Slam-nivå vi snackar om!” Nej, men jag ska ge ett bra exempel hur jag resonerar:

När jag jobbade i Mälarhöjdens IK Tennis ihop med coach Sigge Mladenovic så hade vi ganska långa diskussioner kring bevakning av seriematcherna för våra A-lag. Minns inte exakt vilken division damlaget låg i, men kanske division 3. Eller 2. Jag tyckte vi tränare ändå la så många helger och kvällar på olika aktiviteter och bevakningar att vi inte skulle vara med på alla damlagets matcher. Sigge förstod mitt resonemang men sa: vad är vårt mål? ”Ja, att nå division1 och så småningom Elitserien”. Ja, då menade Sigge att då måste vi agera och jobba på exakt samma sätt som lagen där gör med sina lag. Vi kan inte tro att vi ska nå deras nivå genom att göra mindre. Precis som en spelare - vi kan inte nå topp 100 genom att träna mindre eller göra saker mindre bra än de spelarna som är där gör. Det vill säga, vi kan inte bli seriösa när vi väl är där, vi måste vara det redan nu för att kunna nå dit. Så, det kanske är så att på Vintertour-i-Malmö-nivå inte är tillräckligt hög för att en tränare ska vara med sin spelare och se på matcherna där, men hur kan vi i svensk tennis överhuvudtaget tro att vi ska nå en högre nivå än vi är på just nu om vi inte ens ges möjligheter till det?

 

Har ni sett bilden med ett gäng lejon där det står ”surround yourself with those on the same mission as you”? Känslan att det är smått på omöjligt, nästan naivt dumt, att tro att det går att vara seriös inom tennisen i Sverige har helt klart växt sig starkare och starkare för varje vecka som gått det här året. Och då är det ändå två veckor kvar av 2020. Kämpa Linus, kämpa. Ensam måste vara stark i den här miljön.