När jag frågat olika människor i podcasten "Tennismagasinets Podcast" om svensk tennis största styrka så är de två vanligaste svaren jag fått vår historia samt våra anläggningar. Just nu befinner jag mig i Belgrad för nästan två veckors matchande på Tipsarevic Tennis Academy. Och det är först när man kommer utanför Sveriges gränser man inser hur otroliga anläggningar vi har. Här har vi en fd världsspelare som driver en akademi i sin hemstad, och det är uteslutande tält vi snackar om. Och inga supervarma heller, utan det är tjocktröjan på. 

Ikväll skedde dessutom ett debacel får man säga, ett av tälten över en av grusbanorna rasade ner i blåsten. Som tur var tog det tydligen en timme för det att rasa, så det var inte fara för några liv. Vi spelar dock på hardcourt, där stod tältet kvar men hälften av lamporna samt värmen försvann. Så kvällsträningen fick ske med halvlyset på. Men det som inte dödar det härdar, som någon brukar säga.